Vad innebär det egentligen att “sakta ner progressionen”?

När vi talar om progressionen av Parkinsons sjukdom talar vi inte om att stoppa sjukdomen i sig, utan snarare om:

• bibehålla rörligheten så länge som möjligt,
• fördröjning av funktionella begränsningar,
• ökad säkerhet och självständighet i vardagen.
  
  

Förloppet varierar mycket från person till person. Den avgörande faktorn är hur tidigt och hur specifikt stödjande åtgärder genomförs.

Vilka faktorer påverkar förloppet av Parkinsons sjukdom?

Förloppet av Parkinsons sjukdom påverkas bland annat av:

• sjukdomens utbrott och typ,
• genetiska och biologiska faktorer,
• läkemedelsbehandling,
• aktivitetsnivå och rörelsebeteende.
  
  

Även om biologiska faktorer inte kan påverkas, kan särskilt riktad träningsterapi ge ett viktigt bidrag.

 
Vilken roll spelar motion?

Motion anses nu vara en viktig komponent i hanteringen av Parkinsons sjukdom. Studier visar att regelbunden, strukturerad motion:

• kan behålla rörligheten längre,
• stabiliserar vardagliga funktioner,
• kan minska risken för fallolyckor.

All träning är dock inte lika effektiv. Avgörande är om träningen är målinriktad, medveten och inlärningsorienterad.

 
Varför målinriktad träning är viktigare än ren aktivitet

Promenader och allmän aktivitet är bra, men ofta inte tillräckligt för att uppnå varaktiga funktionsförbättringar.
Moderna terapeutiska metoder - som GIGER® MD®-terapi - fokuserar därför på:

• aktiva, medvetet kontrollerade rörelsesekvenser,
• komplexa koordinations- och balanskrav,
• rytmiska och strukturerade rörelsemönster,
• individuellt anpassade träningsstimuli.
  
  

Syftet är att utmana nervsystemet på ett specifikt sätt och stabilisera funktionsförmågan så länge som möjligt.
 

Koppling till neuroplasticitet

Även vid Parkinsons sjukdom har hjärnan förmåga att lära sig saker. Denna anpassningsförmåga kallas neuroplasticitet.
Terapier som GIGER® MD®-terapi utnyttjar denna princip genom att:

• adresserar flera sensoriska och rörelsemässiga system samtidigt,
• kombinera koordinativa och rytmiska rörelser,
• aktivt främja motorisk inlärning.

Neuroplasticitet innebär inte ett botemedel, utan snarare ett bättre utnyttjande av befintliga neurala resurser.

 
Vilka är begränsningarna?

Även om riktad träningsterapi är viktig kan den inte ersätta medicinsk behandling. Parkinsons sjukdom är fortfarande en progressiv neurologisk sjukdom. Målet är därför inte att bota sjukdomen, utan snarare att:

• bromsa funktionell försämring,
• bibehålla livskvaliteten så länge som möjligt,
• främja säkerhet och självständighet i vardagen.

Terapeutiska metoder som GIGER® MD®-terapi ska ses som kompletterande, stödjande åtgärder.

 
Slutsats

Parkinsons sjukdom är obotlig. De som drabbas kan dock aktivt bidra till att påverka sjukdomens funktionella förlopp i positiv riktning.
Regelbunden, målinriktad träning - särskilt i strukturerade terapiformer som GIGER® MD® Therapy - kan bidra till att bibehålla rörlighet, koordination och säkerhet i vardagen under längre tid.

Författare: Combo AG, tillverkare och distributör av GIGER® MD® terapi Medical 

Obs: Denna artikel är endast avsedd som information och ersätter inte medicinsk rådgivning eller behandling.
Senaste uppdatering: 2026